Symboler

Här är en kort beskrivning av historik och betydelse för de symboler jag använt som bas för smycken och annat. Runor passar också bra på saker med anknytning till tidsperioden järnålder-vikingatid.

Symboler:

Runor:    Klicka här!

	SPIRALEN är en uråldrig symbol som står för solen. Den förekommer i många kulturer, som äldst funnen ingraverad på en 24000 år gammal mammuttand, gjord av Cro-Magnonjägare. Populär i Norden under bronsålder och vikingatid, och symboliserar livskraft, energi och livets frö. Hos Aztekerna var tecknet symbolen för hövdingen Quetzacoatl, som avvecklade människooffer och riktade in sig på kultur och konst istället.
	ORMENs roll i paradiset är ju ökänd, men i nästan alla andra sammanhang har den en positiv mening. Hos de nordamerikanska indianerna är betydelsen fruktbarhet, regn, åska och flod, och symboliserar helandet t.ex. i vår apotekssymbol. Den står också för livets kretslopp, visdom och återfödelse, och återfinns högt aktad i indisk kultur, samt i drakform i Asien.
	VARGTANDEN står för vargen, som hos indianerna symboliserar lärare, stigfinnare och föregångare för nya ideér. Vargen har en mycket stark familjekänsla och lojalitet, och samtidigt stor individualism. På stjärnhimlen representeras vargen av Sirius, som många urfolk tror är De Uråldrigas hem, dvs gudarnas hemvist.
	SEJDSTAVEN användes av sejdkunniga personer, främst kvinnor, dels som en symbol för sin status och position, och dels praktiskt kanske för att slå på sejdtrumman och hamna i trans. En sejdkunnig kvinna, som kallades völva, hade hög status, medan en sejdkunnig man nog fruktades men ansågs udda och undveks i möjligaste mån. När völvan var i trans befann hon sig mellan världarna, och kunde då nå kunskap och insikter som annars var förborgade. När völvan gjorde sin själaresa satt hon på en upphöjd plats i hallen, omgiven av en ring av människor som sjöng sejdvisor för att åkalla andarna. I transen kunde völvan sen ge besked om framtiden, öden och finna svar på allehanda frågor.
	SPJUTSPETSEN, eller PILSPETSEN, står i indianskt symbolspråk för skydd och vaksamhet. I nordiskt symbolspråk står spjutspetsen för Oden, allfadern, som bar ett spjut som kallades Gungner. Detta spjut smiddes av dvärgen Brokk.
	TROLLKORSET skyddar enligt gammal folktro mot både ondsinta troll och annant oknytt. Järn och stål är något som trollen inte alls tål, och är det dessutom korslagt så blir effekten ändå större. Amuletten skyddar bäraren, och symboliken i denna eller liknande form har även använts för att skydda både byggnader och djur.
	TORSHAMMAREN, Mjölner, är symbolen för åskguden Tor, människornas vän och beskyddare. Enligt sägnen smiddes Mjölner av de trollkunniga dvärgarna, som sedan bar hammaren till Asgård som en gåva till Tor. Som amulett kan hammaren symbolisera mycket, men historiskt har den nyttjats för skydd mot onda makter främst, och som fruktbarhetssymbol. Ända till vår tid har brudsängar bäddats med en hammare bl.a. på Gotland som skydd och för barnlycka. Hammaren kan även bäras för att visa att man inte är kristen.
	EDSRINGEN användes, och används än idag, av personer som följer den forna seden för att befästa överenskommelser, ingå eder, vid inträde i brödraskap, vid offerritualer samt för att ingå äktenskap. Ett antal fynd av ringar både i guld, silver, brons och järn har gjorts, både slutna och öppna avsedda att bäras runt halsen. Symboliken där tror man har att göra med löpsnaran, dvs ledaren eller hövdingen ansvarar för sitt folk med sin hals. Ringfynd har gjorts på många håll i Europa och Sverige, daterade från ca 2000 f.Kr. (kelter) fram till järnålder och vikingatid. En järnring som på bilden är ca 20 cm i diameter och väger strax under kilot. Se fler bilder i Galleriet.
HEM